Sociala riskfaktorer

Risker som exempelvis översvämningar, elavbrott, stora bränder och pandemier har under lång tid bearbetats inom ramen för risk-och sårbarhetsanalyser. Både länsstyrelser och kom­muner har i allmänhet en övergripande bild av vilka ris­ker som kan utvecklas till samhällsstörningar inom det egna geografiska området. Kunskapen om sociala risker och hur dessa ska ingå i en mer sammansatt bedömning som leder till ett mer systematiskt förebyggande arbetssätt är mycket bristfälligt. Med sociala risker men­as de risker som har sin grund i bristande livsvillkor.

För kommuner och ett flertal andra aktörer blir trygghetsperspektivet en allt större och viktigare fråga. Det handlar inte enbart om de stora kostnader som brottsligheten medför, utan även om kommuners och regioners attraktionskraft på samhällsmedborgare och näringsidkare, samt förmåga till skatteintäkter. Ett flertal aktörer är bärare av stora kostnader p g a det bristande trygghetsperspektivet, som exempelvis speglas av denna artikel i Göteborgs-Posten:

”I februari rapporterade Göteborgs-Posten a

•

Det finns många faktorer liksom har innebörd för människors hälsa samt möjligheter inom livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor samt graden från delaktighet inom samhället.

De olika faktorerna liksom påverkar hälsa är sammankopplade, förstärker varandra och samspelar genom läka livet. Ibland kallas dessa faktorer för hälsans bestämningsfaktorer, även angående de snarare utgör förutsättningar för hälsa än bestämmer hälsa. Bättre förutsättningar ger ett ökat handlingsutrymme för att utvecklas, må bra samt göra hälsosamma val. Sämre förutsättningar innebär dock ej automatiskt för att en individ får ett sämre hälsa. Varje individ har också ett eget ansvar för sina handlingar, sina livsval och sin hälsa inom ramen för sitt handlingsutrymme.

Ett sätt för att beskriva vad som påverkar hälsan samt dess fördelning i befolkningen är den så kallade regnbågsmodellen.

Längst in i modellen finns faktorer som oss inte förmå påverk

•

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

De allra flesta drabbas av någon form av psykisk ohälsa någon gång under livet. Vissa saker som påverkar den psykiska hälsan går att förändra, medan andra är svårare att göra något åt.

Vår psykiska hälsa påverkas av en mängd faktorer såsom ärftlig sårbarhet, villkor under uppväxten, hur vi har det ekonomiskt och socialt, vanor och beteenden, förmåga att hantera påfrestningar med mera. Det handlar om vad vi gör, hur vi lever och vad vi är med om, men också om de rättigheter, möjligheter eller begränsningar som samhället och vår omgivning ger oss. De här faktorerna är olika fördelade i olika befolkningsgrupper och det finns skillnader i psykisk hälsa beroende på kön, utbildning, migration samt se