Källkritik vad ska man tänka på
•
Kllkritik – bedma kllors trovrdighet
Olika typer från källor
En källa är något som ni hämtar information ifrån. detta kan artikel en individ, en skrivelse, en webbsida, en foto, ett meddelande eller liknande. På den här sidan fokuserar oss på vetenskapligt material likt vetenskapliga föremål eller textstycken, böcker, avhandlingar, bokkapitel samt konferensbidrag.
Olika källor passar inom olika sammanhang
Du behöver välja olika typer av källor beroende på hur samt när ni ska använda dem. angående källan mot exempel bör fungera vilket stöd för din frågeställning i enstaka uppsats är det lämpligt att använda vetenskapligt ämne. Vill ni däremot visa att detta du skriver om är aktuellt alternativt viktigt för en yrkesgrupp kan föremål eller textstycken i dagstidningar och yrkestidskrifter passa.
Det viktiga är för att du reflekterar över angående materialet är lämpligt inom det kontext du tänkt använda detta. I den akademiska världen är detta viktigt för att du använder dig från källor såsom är trovärdiga och sakliga och för att du klart visar vilka källor s
•
Tillgången till information och kunskap har aldrig varit så stor som i dag. Med ett enkelt knapptryck kan vi få svar på många av våra frågor. Fantastiskt, eller hur? Men myntet har som bekant två sidor och det är en utmaning att veta i vilken grad vi kan lita på det vi hör och ser?
Så hur gör man för att veta vad som är sant och inte? I den här artikeln går vi igenom vikten av källkritik och listar en rad praktiska verktyg och tips på saker du kan använda i ditt källkritiska tänkande.
VVV-regeln
Vi börjar med VVV-regeln: Genom att ställa några kontrollfrågor till dig själv har du kommit en bra bit på väg. VVV-regeln, VEM säger VAD i VILKET syfte, är ett effektivt verktyg för att granska en text källkritiskt.
VEM – välj vem du litar på
Du litar kanske på dem runt omkring dig, men varifrån fick de informationen? Att söka efter ursprungskällan är alltid en bra utgångspunkt, oavsett om det handlar om tryckt eller digital information, eftersom det minskar risken för information som förvanskats genom tolkning.
Försök att ta reda på vem avsändaren är och gör lite detektivarbete kring den. Att känna till vilka sammanhang avsändaren vanligtvis verkar i underlättar din bedö
•
Källkritik
Hur påverkar källkritik vår demokrati?
Demokratins tillbakagång är sedan många år en global trend som riskerar att bidra till säkerhetshot och konflikter på ett flertal kontinenter. Demokratin är stark i Sverige och hamnar i topp-fem i de årliga undersökningar som görs av olika institut. Men även vi behöver vara vaksamma på hoten mot demokratin och de problem vi har. Det kan till exempel handla om bristande vilja eller möjlighet till delaktighet, bristande anslutning till demokratins grundläggande normer och värderingar, bristande tillit till offentliga institutioner eller hot och hat mot journalister, forskare och myndighetspersoner.
Demokratier kan utnyttjas
Vårt öppna demokratiska samhälle är vår styrka. Det hjälper oss att lättare upptäcka misskötsel, korruption och andra missförhållanden. Men, det kan också vara en svaghet som andra vill utnyttja. Demokratier är mer sårbara för desinformation, vilseledande information och propaganda från främmande makt. När vem som helst kan säga (nästan) vad som helst tack vare vår yttrandefrihet kommer många röster till tals. Därför behöver var och en av oss vara källkritiska mot de röster och budskap vi tar del av.