Gammalt ord för höft
•
Sök i tre ordböcker på en gång
HÖFT höf4t, sbst.1, r. l. f. (f. 1Mos. 31(Bib. ), LoW(); m. Schultze Ordb. (c. ), Björkman()); best. -en; pl. -er32 (Hoorn Jordg. 1: 27() osv.); pl. best. -erna (() -ren Hoorn Jordg. 1: ()); förr äv. HÖFTE, m.; pl. -ar (Månsson Åderlåt. ()); förr äv. HÖFTA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Broocman Hush. 3: 26()).
Ordformer
(hofft Månsson Åderlåt. 39( Hofften). hyf(f)t c. (: hyfftåder)c. höft (höfft) osv. hövt c. höfte c. höfta (: Höftan) (: höfftor, pl.))
Etymologi
[jfr ä. d. hoft, d. hofte, nor. dial. hoft; av mnt. hufte, nt. huft, hüft, y. mht. huft(e), hüfte, t. hüfte; utvidgning med t-suffix av likbetydande mnt. huf, fht., mht. huf, motsv. got. hups, feng. hype (eng. hip); till en germansk stam hupi- utgående från en ieur. rot kub, kröka sig. Jfr HUMP sbst.1,HYMPEL]
1) benämning på vartdera av de båda från bäckenet åt sidorna utskjutande partier vilka bildas av kanterna ( höftbenskammarna ) på de bägge tarmbenen; äv. om dessa partier med inbegrepp av omgivande partier nedåt; äv. (ngt vard.) i sg. sammanfattande om de båda höftbenen o. omkringliggande parti av kroppen. Bred
•
HÖFT höf4t, sbst.2, förr äv. HYFT, r. l. f. (m. Schultze Ordb. (c. ), Nordforss(); f. Lind(), WoJ()).
Ordformer
(hoft hyf(f)t höft (höfft, höfftt) osv. hövt c. Anm. I Finl. uppträder stundom en med höft växlande form hökt i uttr. på (en) hökt; se Bergroth FinlSv. 42())
ungefärlig beräkning, uppskattning o. d.
a) i uttr. på en höft, äv. på höft l. (förr) på höft och ungefär, på hum och höft, på en blott höft o. d., på måfå, på en slump, på ett ungefär; äv. övergående i bet.: utan beräkning l. plan, planlöst, i blindo ; i sht ss. bestämning till verb som betecknar värksamhet, uppskattning, beräkning, äv. bekantskap med l. kännedom om o. d.; särsk. i uttr. göra ngt på en höft, göra ngt på måfå, på en slump; tala l. yttra sig på en höft, ngn gg äv. på höft, tala l. yttra sig utan att på förhand hava övervägt vad som skall sägas; det går (litet) på en höft, det går utan bestämd plan, det går (litet) som det faller sig. Kan du säga mig på en höft huru många judar det finns i Sverge? Icke så all ting göre opå höfftt och obetenchtt, som nu skett ähr. G1R (). Ifrån Liexa .. kyrcka räknas på höft 17 mjl til Joensu. BtVLand 3: 86(c. ). Alla Calculer äro lite på h
•
Ålderdomliga svenska ord
Detta är enstaka samling svenska ord var några används sällan samt andra inom stort sett aldrig inom modernt språkbruk. Det existerar ord vilket likväl existerar vanligt förekommande i enstaka del äldre texter, skönlitteratur till modell, och kunskap om dessa förenklar läsningen i sådana fall.
Lista inom bokstavsordning
Af - av
Aldenstund - så länge som
Allenast - bara
Andraga - framföra
Bedraga - bedra
Begynte - började
Bliva - bli
Dväljas - vistas
Därest - ifall
Ehuru - fastän
Eljest / eljes - annars
Emellertid - dock
Emedan - därför att
Enkannerligen - inom synnerhet
Envar - var samt en
Enär - eftersom
Esomoftast - riktig ofta
Evärdlig - evig
Fingo - fick
Fordom - förr i tiden
Fortfor - fortsatte
Funnos - fanns
Förbålt - förbaskat
Föredraga - föredra
Förskyllan - förtjänst
Förty - därför
Gingo - gick
Giva - ge
Gunås - tyvärr
Hava - ha
Hugnad - glädje
Huruledes - hur
Håvor - gåvor
I - ni
Icke - inte
Illfänas - väsnas
Ity - därför
Lända - komma
Medelst / medels - tillsammans med hjälp av
Merendels - inom de flesta fall
Minna - erinra
Måg - svärson
Måhända - kanske
Månde - skulle kunna
Obillig - orättfärdig