Gammalt ord för höft

  • gammalt ord för höft
  • Gammal höft synonym
  • Gammal höft korsord

    • •

    Sök i tre ordböcker på en gång

    HÖFT höf4t, sbst.1, r. l. f. (f. 1Mos. 31(Bib. ), LoW(); m. Schultze Ordb. (c. ), Björkman()); best. -en; pl. -er32 (Hoorn Jordg. 1: 27() osv.); pl. best. -erna ((&#x;) -ren Hoorn Jordg. 1: ()); förr äv. HÖFTE, m.; pl. -ar (Månsson Åderlåt. ()); förr äv. HÖFTA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Broocman Hush. 3: 26()).

    Ordformer

    (hofft Månsson Åderlåt. 39( Hofften). hyf(f)t c. (: hyfftåder)&#x;c. höft (höfft) osv. hövt c. höfte c. &#x; höfta (: Höftan)&#x; (: höfftor, pl.))

    Etymologi

    [jfr ä. d. hoft, d. hofte, nor. dial. hoft; av mnt. hufte, nt. huft, hüft, y. mht. huft(e), hüfte, t. hüfte; utvidgning med t-suffix av likbetydande mnt. huf, fht., mht. huf, motsv. got. hups, feng. hype (eng. hip); till en germansk stam hupi- utgående från en ieur. rot kub, kröka sig. &#x; Jfr HUMP sbst.1,HYMPEL]

    1) benämning på vartdera av de båda från bäckenet åt sidorna utskjutande partier vilka bildas av kanterna ( höftbenskammarna ) på de bägge tarmbenen; äv. om dessa partier med inbegrepp av omgivande partier nedåt; äv. (ngt vard.) i sg. sammanfattande om de båda höftbenen o. omkringliggande parti av kroppen. Bred

    •

    HÖFT höf4t, sbst.2, förr äv. HYFT, r. l. f. (m. Schultze Ordb. (c. ), Nordforss(); f. Lind(), WoJ()).

    Ordformer

    (hoft &#x; hyf(f)t &#x; höft (höfft, höfftt) osv. hövt c. Anm. I Finl. uppträder stundom en med höft växlande form hökt i uttr. på (en) hökt; se Bergroth FinlSv. 42())

    ungefärlig beräkning, uppskattning o. d.

    a) i uttr. på en höft, äv. på höft l. (förr) på höft och ungefär, på hum och höft, på en blott höft o. d., på måfå, på en slump, på ett ungefär; äv. övergående i bet.: utan beräkning l. plan, planlöst, i blindo ; i sht ss. bestämning till verb som betecknar värksamhet, uppskattning, beräkning, äv. bekantskap med l. kännedom om o. d.; särsk. i uttr. göra ngt på en höft, göra ngt på måfå, på en slump; tala l. yttra sig på en höft, ngn gg äv. på höft, tala l. yttra sig utan att på förhand hava övervägt vad som skall sägas; det går (litet) på en höft, det går utan bestämd plan, det går (litet) som det faller sig. Kan du säga mig på en höft huru många judar det finns i Sverge? Icke så all ting göre opå höfftt och obetenchtt, som nu skett ähr. G1R (). Ifrån Liexa .. kyrcka räknas på höft 17 mjl til Joensu. BtVLand 3: 86(c. ). Alla Calculer äro lite på h

  • gammalt ord för höft

    • •

    Ålderdomliga svenska ord

    Detta är enstaka samling svenska ord var några används sällan samt andra inom stort sett aldrig inom modernt språkbruk. Det existerar ord vilket likväl existerar vanligt förekommande i enstaka del äldre texter, skönlitteratur till modell, och kunskap om dessa förenklar läsningen i sådana fall.

    Lista inom bokstavsordning

    Af - av
    Aldenstund - så länge som
    Allenast - bara
    Andraga - framföra
    Bedraga - bedra
    Begynte - började
    Bliva - bli
    Dväljas - vistas
    Därest - ifall
    Ehuru - fastän
    Eljest / eljes - annars
    Emellertid - dock
    Emedan - därför att
    Enkannerligen - inom synnerhet
    Envar - var samt en
    Enär - eftersom
    Esomoftast - riktig ofta
    Evärdlig - evig
    Fingo - fick
    Fordom - förr i tiden
    Fortfor - fortsatte
    Funnos - fanns
    Förbålt - förbaskat
    Föredraga - föredra
    Förskyllan - förtjänst
    Förty - därför
    Gingo - gick
    Giva - ge
    Gunås - tyvärr
    Hava - ha
    Hugnad - glädje
    Huruledes - hur
    Håvor - gåvor
    I - ni
    Icke - inte
    Illfänas - väsnas
    Ity - därför
    Lända - komma
    Medelst / medels - tillsammans med hjälp av
    Merendels - inom de flesta fall
    Minna - erinra
    Måg - svärson
    Måhända - kanske
    Månde - skulle kunna
    Obillig - orättfärdig