Hur har mjölkdjur det i sverige
•
Antal nötkreatur i december
Kort om statistiken
Det här beskriver statistiken
Sedan många år tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur. Som en del av denna redovisning undersöks antalet lantbruksdjur av olika slag samt antalet jordbruksföretag med lantbruksdjur i juni varje år. Undersökningarna genomförs då i form av postenkäter till jordbruksföretagen för djurslagen får, gris och fjäderfä. För nötkreatur bygger statistiken på bearbetningar av Central nötkreatursregistret (CDB).
I samband med EU-inträdet blev Sverige genom EU-direktiv och EU-beslut ålagt att genomföra statistiska undersökningar av antalet nötkreatur två gånger per år och av antalet får, lamm och grisar en gång per år. Motsvarande undersökningar ska genomföras i samtliga medlemsländer och undersökningsresultaten används bland annat för prognoser av medlemsländernas köttproduktion.
Så tar vi fram statistiken
Åren – genomfördes i Sverige, enligt EU:s regler, undersökningar av antalet nötkreatur och grisar i december, vilka baserades på postenkäter till jordbruksföretagen. Från och med december genomförs undersökningen i december avseende nötkreatur
•
Lantbrukets djur i juni
Kort om statistiken
Så här tar vi fram statistiken
För nötkreatur baseras statistiken på de uppgifter som jordbrukarna lämnat till Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB) som innehåller uppgifter om alla nötkreatur i landet, kompletterade med uppgifter om mjölkleveranser i juni.
För grisar, får, höns samt kycklingar baseras undersökningen på ett stratifierat slumpmässigt urval på knappt 5 jordbruksföretag från Lantbruksregistret avseende (LBR ) kompletterat med företag från administrativa register över gris-, får- och fjäderfäföretag.
Uppgiftsinsamling har skett via postutskick samt via webbtjänsten Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. De år som den större Strukturundersökningen görs (senast ) av alla jordbruksföretag i Sverige inkluderas Djurräkningen i denna vilket innebär att det för dessa år blir en totalundersökning.
Statistikens tillförlitlighet
Tillförlitligheten i statistiken avseende nötkreatur beror på kvaliteten i centrala nötkreatursregistret (CDB) och uppgifter om leveranser av mjölk. Jordbrukarna ska rapportera förändringar i sina besättningar senast 7 dagar efter inträffad händelse.
För uppgifter/statistik om ö
•
Färre nötkreatur samt lägre metanutsläpp
Antalet nötkreatur inom Sverige äger halverats beneath det senaste århundradet. på grund av att hitta lika ett fåtal nöt likt idag får man vandra tillbaka mot talet. Färre nötkreatur innebär lägre metanproduktion. Men metanet har ej minskat lika mycket liksom antalet vilt. Genom förbättrad avel samt utfodring existerar djuren större och producerar mer samt varje individ ger större utsläpp från metan.
– för att minska vid antalet idisslande i landet är ej en åtgärd som skulle ge ett märkbar utfall på klimatet, och flera nyttor skulle gå förlorade, konstaterar Rebecca Danielsson, vetenskapsman på Sveriges lantbruksuniversitet samt författare mot rapporten ”Nötkreaturens metanproduktion inom Sverige – en jämförelse mellan samt ”
Effektivare produktion
Metanutsläppen utslaget per mängd producerat protein, både mjölk samt nötkött, existerar lägre idag än vid talet vid grund från en mer effektiv produktion. Men detta är stora skillnader inom metanproduktion per kilo vara till resultat av utvecklingen från integrerad mjölk- samt nötköttsproduktion, nästan helt baserad på foder för djur som hö och gräs, till ett specialiserad samt insatsberoende mjölkproduktion och separat dikoproduktion.
– dock även ifall det blir mer metan per producerat